På svenska In English

SKARVSÖM

En historisk lappteknik till modern design

Skarvsöm är en variation av lappteknik. Skillnaden är att man
använder sig av ylletygsbitar eller material som inte repar sig och
som sys ihop för hand med en smal tygremsa emellan i avvikande
färg. Remsan klipps ner intill tyget så att det blir en fin dekoration.
När man syr för hand med förstygn kan man dra åt och få en
krusning på remsan mellan tygbitarna och får då utseendet av en vågformig tråd. Tekniken ger möjlighet till att ta tillvara på alla
små tygbitar. 
    Kläde och vadmal är vanliga namn på ylletyg. Tyget är glest vävt
och sedan stampat vilket gör att tyget inte repar upp sig. Detta gör
att det lämpar sig bra till skarvsöm. Från början sydde man ihop bitarna med lintråd för det var vad som fanns tillgängligt då. I dag används både kraftig bomullstråd eller vaxad lintråd. 

Skarvsöm var vanlig under hela 1700-talet och man använde den
till att sy bröllopsdynor. Dynorna gjordes i par och ibland med
åratal och initialer på. Vid vigseln i kyrkan satt brudparet i speciella bröllopsstolar och använde då dynorna att sitta på. När prästen välsignade dem inför bröllopsnatten knäföll de på dem.
  Var inspirationen och idéen till denna tekniken kom från är svårt
att säga. Av någon anledning var det vanligast i Västergötland, Småland och Halland med denna typ av dynor. Orsaken till att
det var just i dessa områden man använde tekniken vet man inte.
En anledning kan vara att i dessa delar var folk fattiga och man behövde då ta tillvara på allt. Det som forskare har kommit fram till
är att de troligtvis syddes av soldater som ofta var byskräddare och den som hade tillgång till ylletyg och avlagda soldatkläder. 

Bilderna visar hur bröllopsdyna och en uniform från Jönköpings-regemente såg ut på 1700-talet . Man kan också finna skarvsöm
på en del kjolsäckar bl a till Västmanlands folkdräkt.

Jag syr i modern design kuddar, väskor, vantar m.m. I min butik 
finner du många olika produkter, materialsatser och kurser.
 
Instagram